Jag fick i alla fall en puss

Fan hur ska jag börja skriva allt som jag vill få ur mig. Det har hänt så jäkla mycket som jag vill få ur mig. Jag hoppar över musiken och går direkt på känslorna nu.

Jag var på emmabodafestivalen, blev kär och fick en puss. Killen var skitsöt, verkligen. Hans leende kan jag inte sluta tänka på och han förförde mig med hans positiva och skämtglada attityd. Han bor i stockholm, jag fem timmar därifrån. Jag förväntar mig inte att det skulle bli något mer än vad som kunde hända på festivalen men att umgås så mycket med någon man verkligen tycker om utan att kunna/våga uttrycka det förstår nog inte många hur det är. Som att hungrig kolla på när andra äter. Typ.
Jag fick i alla fall en puss av honom. Är jag nöjd med det? Svar: Nej, jag är aldrig nöjd. Vad ville jag då? Jag ville hångla. Skulle jag vara nöjd då? Nej, jag är aldrig nöjd. Never satisfied, det ska jag skriva om någon gång.

Under tiden jag umgicks med mitt span blev en tjejkompis till mig förtjust i en annan kille. Hon fick hålla om honom, sitta i hans knä, hångla, sova med honom och kanske hände det ännu mer i tältet. När han sen åkte hem en dag tidigare så blev hon ganska ledsen och tyckte allting var tråkigt. Hon vet att jag tyckte om honom men hon förstår nog inte varför jag var depp stora delar av tiden.

Nästa år blir det pridefestivalen för mig.