Socialisation

Jag hade verkligen en tråkig dag. När jag kom hem ville jag bara lägga ligga i sängen och ligga där tills någon hittar kistan vid regnbågens slut. Skulle egentligen in o träffa vänner i stan. Först var det bestämt femkamp på Liseberg men de tänkte tydligen precis som jag när de såg ut på vädret vi försökte då istället med bowling. Men den där jädra bowlinghallen var inte öppen =S Som sista utväg bestämde någon att vi skulle ses utanför Liseberg och sedan se hur kvällen fortsatte. Då drog jag mig ur, seg som jag var.

När jag nu inte hade något för mig kunde jag ligga kvar i sängen, irriterad, otrevlig och meningslös. Som tur var så hade jag bestämt att prata me en gaykompis i en annan del av Sverige vilket blev min räddning. Innan samtalet tänkte jag, "usch det här kommer bli jobbigt att prata när jag känner mig så otroligt opepp". När jag sen hörde rösten blev allting på mindre än en sekund helt tvärt om. Jag blev glad, trevlig och positiv, så bara. Tänk va lite socialisation kan göra. Undra då bara hur trevlig det kunde vara ifall jag skulle ha träffat vännerna på stan. Nästa gång vet jag.