Dagens tips

Tänk dig att du är i godisaffärn och ska köpa godis. Du har ju vissa favoritgodisar som du bara måste ha, en av dessa är chokladindränkta sockerbitar. Men de är slut! KATASTROF! Men! Jag har lösningen.
Ta en massa vanliga sockerbitar och choklad och lägg ner i godispåsen, när du har betalat lägger du påsen i en ficka nära kroppen och går på konsert. Efter konserten så har du dina chokladindränkta sockerbitar, kanske är överdraget lite mer ojämt än originalet men det är choklad överallt. Jag kanske ska tillägga att godispåsen bör vara av plast.

Mitt andra tips är till alla er som behöver bekräftelse. Gå då till närmaste övergångställe och vänta på en bil. Om bilen stannar har du fått dagens andel bekräftelse.
Ifall du tycker att det verkar jobbigt så finns det ett annat sätt att få bekräftelse om du bor i lägenhet med hiss. Gå då ut och tryck på knappen. Om hissen kommer så kan du känna att du har fått tillräckligt med bekräftelse.

Tack för mig.

Hår i näsan: nypåkommet problem i världen kallad "min"

Min syster sa: Du är kille, ni ska ha hår i näsan.
Jag sa: Jag ska fasen inte ha något hår utstickande ur näsan!
Så jag klippte bort det. Allt.

Var fasen är mitt minneskort!

Det var någon som skrev att jag skulle skriva igen. Lydig som jag är så börjar jag igen.

Ibland forsar orden ut, alla de där orden som tillför texten en extra glans, ord som inte har forsat ut på det tag. Jag har helt enkelt inte haft någon vidare lust o skriva, förrän nu. Egentligen skriver jag för att jag inte har något bättre för mig. Fotbollsmatchen på TV intresserar mig inte så mycket, inte heller alla bilder på datorn som jag måste redigera. Något som faktiskt intresserar mig, även om ordet intresserar i detta sammanhang inte riiiktigt passar in, är var FAN mitt ena minnseskort är!

Jag har varit ute och rest i några veckor. Med mig hade jag självfallet min kamera. Jag fyllde ett minneskort och bytte ut det mot ett annat. Nu tror du att det är kortet jag fyllde först som är borta men du har så fel! För det är det andra minneskortet som jag använde på min andra del av resan. Den del av resan som gick i Venedig, de Schweiziska bergen och på den franska revieran.

Jaa jag har kollat i alla fickor, i alla väskor, på skrivbordet, i lådor, i köket, i papperskorgen och alla ställen som ett minneskort på 3.3mm x 36.4mm x 42.8mm får plats. Det är fan heeelt väck! Inte ett enda spår (nej jag har inte förväntat mig att kortet ska skriva "titta bakom soffan" men när förtvivlan börjar krypa på så...)
Suck...

och jag har inte hittat någon pojkvän heller.

Ibland hör jag ord som känns väldigt alldagliga men som jag antagligen aldrig använt mig av. Ett sådant ord är ordet avskyvärt. Jag ska nu fundera på ifall det är för att jag inte tycker något är avskyvärt.

Mitt poker face sviker mig

Jag tror att jag har världens sämsta poker face. Folk ser direkt när jag ska hålla något för mig själv. Värst är det när jag skojar med någon, jag kan verkligen inte hålla mitt breda leende nere och jag måste verkligen se på personen jag skojar med. Då blir det inte särskllt svårt för honom eller henne att förstå att jag har gjort någonting.

Men idag lyckades jag tror jag, hur mycket jag än försökte vända mig om och se på Agnes som jag har skojat med så fortsatte jag att jobba och hon vet fortfarande inte vad jag har planerat ^^

Faktan att jag har ett dåligt poker face får mig antagligen även att ljuga mindre. Jag tjänar ju ingenting på att ljuga ifall jag vet att personen jag ljuger för ser rakt igenom mig. Synd bara att sanningen kan såra så många, dock säger något mig att lögnen borde göra mer skada.

Månen hänger lågt

Om jag skulle skriva en bok idag så skulle den börja ungefär såhär:

David satt på bussen och tittade ut genom fönstret. Där långt bort hängde månen långt. Är inte månen ovanligt gul ikväll, tänkte han, föroreningar. Han orkade inte bli upprörd, han hade ju ingen lösning på skiten ändå. Fever Rays debutalbum strömmade ut från hans hörlurar, ett album som han bara lyssnar på när det är mörkt, annars får han inte den rätta stämningen. Fever Ray satte han in i facket av artister som bara de som är något vet vilka de är, man måste inte tycka om musiken men man borde i det här fallet åtminståne kunna säga Karin Dreijer.
Årstiden var någonstans i skarven mellan vinter och vår, en sådan där tid på året som man aldrig kommer ihåg, den är varken varm eller kall, varken ljus eller mörk, varken grå eller grön...

Svart och vitt

Så fint

Vardagsbetraktelse

Jag märkte nyss att om man somnar på bussen så blir man väldigt spydig och irriterad på allt och alla. Jag flydde snabbt från övriga i familjen in på mitt rum. Jag bör inte skriva mer.

En på miljonen?

Är det inte sjuuukt konstigt att mobilen ska ringa exakt då låten som jag har som mobilsignal börjar spelas på min stereo. Jag har lyssnat på musik hela dagen och då just den låten kommer så börjar den spelas på mobilen me. Jag trodde seriöst någon drev med mig!

Scaary

Den här låten var det btw. Cuffs spelad av Zeigeist.

Optimisten och pessimisten

Här bland oss finns två sorters människor, den positiva och den negativa. För att du enklare ska förstå så kommer här ett exempel.

Två personer sitter i en bil som färdas tio kilometer i timmen för snabbt på motorvägen. Bilen, en röd Ford Fiesta årgång 1993, kör förbi ett gallrat skogsområde. Den ene säger: "Det är så fint när de har gjort skogen glesare och mer synlig" varpå den andre utbrister: "Jag tycker det är hemskt fult när de inte tar hand om träden efter sig".

Så kan det vara.

Ta på dig relfexvästen! Annars kör jag på dig.

Nu när det har börjat bli mörkare mörkast och jag är ute och kör ser jag reflexväst efter reflexväst och börjar fundera ifall det har börjat bli inne kanske till och med blivit på modet. Jag lovar senast jag körde hade sju av tio en sådan gul väst som alltid är för stor och som är otroligt ful i ljus.

När jag har kört i mörker har jag försökt blinka med helljuset på de som inte har någon ful reflexväst på sig. Detta verkar ju bevisligen ha gett resultat. Nu för att få de sista tre av tio få på sig en väst får jag börja tuta. Om detta inte skulle fungera så kör jag på dom, jag kan ju alltid skylla på att de inte hade någon väst på sig.

Om tomten en gång fanns så lär han vara död nu

Följande beräkningar bör vara behjälpliga vid bedömningen om huruvida tomten finns eller ej:

Det finns ca 2 miljarder barn på jorden. Men nu vill ju tomten inte besöka muslimer, hinduer, judar eller buddister, vilket reducerar antalet till 15% eller 378 miljoner. Med ett världsgenomsnitt på 3.5 barn per hushåll är det sålunda 108 miljoner hushåll att besöka, om vi kan anta att det finns minst ett snällt barn i varje hem. (Kanske 2 på Gotland, men det höjer ju inte genomsnittet.)

Jultomten har, pga. jordens olika tidszoner och rotation, ca 3.5 timmar på sig att jobba, om vi antar att han reser västerut, vilket ju blir mest logiskt. Han besöker sålunda 967.7 hem per sekund. Det betyder alltså att för varje kristet hem med minst ett snällt barn, har tomten ca 1/1000 sekund till att parkera släden, springa ut och hoppa ner genom skorstenen, dela ut julklappar, hoa 3 gånger, klämma 2 snapsar, upp genom skorstenen igen, i släden och iväg till nästa hus.

Om vi antar att alla hem som ska besökas är jämnt fördelade är det ca 1 km mellan varje hus i genomsnitt. Tomten färdas sålunda ca 100 miljoner km, toabesök och andra pauser räknas ej. Med andra ord flyger tomtens släde ungefär 1000 km per sekund eller 3000 gånger ljudets hastighet. Som jämförelse kan nämnas att den snabbaste farkost som människan hittills skapat, rymdsonden Ulyssevs, färdas ca 50 km per sekund.

Som kuriosa kan nämnas att en normal frisk ren kan komma upp i en hastighet av ungefär 30 km i timmen. Lasten i släden är ett annat intressant objekt. Om vi antar att varje barn får klappar motsvarande 1 kg, har släden en last på 500 000 ton, tomtens vikt ej medräknad.

På land kan en normalstark ren dra ungefär 200 kilo. Även om vi antar att de speciella flygande renarna kan dra en vikt tio gånger denna, kommer inte släden ur fläcken, om inte tomten skaffar fram ca 360 000 dragvilliga renar. Detta kommer att ge släden en samlad vikt på ca 600 000 ton.

600 000 ton, som flyger med 1000 km per sekund alstrar ett enormt luftmotstånd. Detta kommer att hetta upp renarna, ungefär som när en meteorit som inträder i jordatmosfären. De två ledarrenarna kommer då att absorbera en energi motsvarande 14 300 trilliarder joule per sekund, eller 14 300 trilliarder watt. Ledarrenarna kommer helt enkelt att brinna upp omedelbart och de bakomvarande kommer att utsättas för en ljudvallsbang och därefter själva brinna upp. Alla renarna kommer att möta sina anfader på mindre än 4.26 tusendels sekund, dvs. när tomten når till sitt femte hus.

Detta är dock hypotetiskt, för då släden accelererar från 0 till 1000 km/s på 1/1000 sekund, kommer alla i släden att bli utsatta för en g-kraft 17 500 gånger större än tyngdkraften. En tomte på ca 150 kg (vikten uppskattad efter existerande kopior) skulle naglas fast i bakre delen av släden motsvarande en vikt av ca 3 miljoner kg, vilket ögonblickligen skulle krossa varje ben i hans kropp och förvandla honom till en våt fläck.

Slutsatsen torde bli att om tomten någonsin levat så är han definitivt död nu.

Böghåna

Ni som är inne i bloggosvären vet vid det här laget att ordet "böghåna" har legat/ligger högst upp på bloggsok.se lista över mest sökta ord. Detta har självklart sin naturliga förklaring som jag inte kommer förklara för dig.

Hon (som egentligen är självaste Alex Schulman) som har kokat ihop saken skrev även: "Inom en vecka kommer det att finnas minst 20 blogginlägg med idioter som inte har något att blogga om, så de skriver om knasiga ord på topplistan över sökta ord på bloggportalen.se"

I min strävan efter att hitta något intressant att skriva om kände jag mig plötsligt väldigt träffad. Dock avtog känslan snabbt efter att det gick upp för mig att man verkligen inte kan ha något att skriva om ifall man länkar till en sida för att söka på ordet "böghåna". Dessutom är det inte så påhittigt att kolla igenom alla vimmelbilder på internet för att sedan lägga ut de man tycker är konstiga och till det skriva en tråkig kommentar.

Rästen tycker jag bara är löjligt.

Black Army - "ingen ska resa sig när vi har slagit till" - suppklubben för familjen =S

Jag råkade slå på radion igår precis när programmet Verkligheten i P3 frågade ut Black Armys ordförande Valle Elivuori. Black Army, för de som inte vet, är en fristående supporterklubb till AIK där medlemmar genom åren har gjorts skyldiga till många många våldsbrott. Han förnekar inte att det hände och, vad jag tycker, är han ganska stolt över deras historia. Att han jämför medlemmarna med dagisungar är också intessant.

I intervjun får han sju anklagelser han ska förklara. Den första är att det finns medlemmar som sloss innan under och efter matcher. Här säger säger han att det inte är Black Armys anhängare och skyller på en "firmakultur". Att det inte är Black Armys anhängare tvivlar jag starkt på och firmakulturen är ju någonting som funntis i klubben sen länge. Han vill inte bortförklara eller förskasta Black Armys historia även om den var brutal. Historien kan lätt sammanfattas med en ramsa "som inte känns aktuell längre": "vi är black army vi är black army vi heter faktist så och börjar ni kaxa så ska ni fan få och vi ska visa sverige hur läktarvåld går till och ingen ska resa sig när vi har slagit till tjalalalala...". Valle säger klart och tydligt att det är en del av historien som är viktig för klubben än idag.

Under matcher så menar Valle att det ofta förekommer homofobiska och andra nedsättande och felaktiga uttryck mot domare och motståndare. Han skyllerpå den frustration som kommer när fekatiga beslut tas och när motståndare gör mål. Att dessa ord är svåra att hålla inne, "precis som barn på dagis". Att skrika bögjävel ser han alltså inget problem i.

Enligt en artikel på Aftonbladet blev AIK (idrottsklubben) av med Folksam som sponsor till följd av ett församlingshem som brändes ner av Black Armyanhängare 1992. AIK bröt då sammarbetet med Black Army. Hur läget är nu förtäljer inte artikeln.

Han ser gärna att fler barn och mammor kommer med i klubben. För mig är det helt ofattbart vad barnen har att göra i en supporterklubb som tycker mer om att hata än älska, som anser att fotboll är den kampsport och därmed en form av krig. En supporterklubb som tidigare har lämnat motståndaranhängare medvetslösa på arenor och som inte anser att uttryck som "böjävel" är ett problem. Jag är glad att vara långt bort ifrån den här kulturen.

Totalt misslyckad utekväll

Det här är riktigt illa. Vart fasen är välden påväg? Nu ska jag ta ett långt långt uppehåll från utelivet. Jag ska bara ha massa mysiga hemmakvällar med film, popcorn, spel, läsk, lekar, godis, tv-spel och underbart umgänge. Då vet jag vad jag får. Just nu känner jag mig lite misslyckad.

Jag och en kompis satt i smyg hemma och förfestade, so far so good. Plötsligt fick vi väldigt bråttom till bussen men vi lyckades sansa oss och kom iväg, förhoppningsvis utan att de mina andra kära familjemedlemmar märkte att vi var lite påverkade, något jag tyvärr tror att vi misslyckades med, men det var inget vi tänkte på då. So far so good.

Vad jag tycker är den bästa stunden när man är ute är den där biten från bussen eller lägenheten till krogen. Detbär så himla trevligt med en blandning av spänning och förväntan. Usch vad klichigt det blev, men so far so good.
Jag ska inte dra ut på det mycket så jag drar det kort från och med nu.

Först kom vi inte in på Gretas, de har tydligen bestämt sig för att verkligen inte skicka in någon under 20 år, även om jag kom in i fredags =S. Istället stack vi till Rassia där de hade GS2H (gay straight to hell). Där kom vi in men det var ganska segt där, mörkt och tråkigt. När vi tröttnade gick vi tillbaka till Gretas där det var en annan vakt, samma som släppte in mig dagen innan, men fortfarande nekades vi. Blää blää. Istället blev vi kalla och blöta i helvetesvädret.

Så här dagen efter känner jag mig otroligt tråkig, seg och ointressant.

Domedagen är här!

Snart blir vi invaderade av utomjordingarna. Allting pekar på det: finanskrisen, stjärnfall, Laila Bagge, åska, ja you name it plus att jag hade en dröm när jag var liten som jag fortfarande kommer ihåg.

Finanskrisen är ett sätt för utomjordningarna att hålla våra blickar från himlen som en undanmanöver. Ett väldans tydlig stjärnfall föll igår över Göteborg mitt på ljusa dagen. Det var en försond som ska spionera på oss så att de kan komma och utplåna oss i exakt rätt ögonblick. Laila Bagge är en infiltratör, man kan lätt se likheterna mellan henne och utomjordningen i filmen Mars Attack. Det var äveb en massa åska här igår som liksom städade upp för utomjordingarna innan deras stora dommedagsmaskiner kommer.

I och med att jag drömde om hur de ser ut (det var för flera år sedan så det måste vara sant) så kan vi kanske upptäcka dem tid vilket vi inte gjorde i drömmen. Kommer ni ihåg programmet Glatiatorerna? -Självklart gjorde du det. Där hade de en gren där de sprang i en stor stålbur. Precis sådana fast rosa kommer att bombardera oss med laser.

O sen har vi Laila Freivalds också. Ta skydd!

Instängd i en hiss i 41 timmar

Klaustrofobi? Kanske om man blir instängd i en hiss i 41 timmar. Det blev en kontorssnubbe i New York. Han hade precis varit nere och tagit en cigg då han skulle upp alla 43 våningarna igen. Plötsligt stannar blinkar ljuset till och hissen stannar. Han försöker självklart sätta på larmet som går igång. Klockan elva på kvällen var det ingen som hörde det. Dessutom så hade det varit en liten brand så alla som skulle ner var tvungna att gå. Så där satt han. Du kan läsa hela storyn som publicerades i The New Yorker här.

Konsten att glömma

Ooh kära Gud, få mig att inte glömma fler saker för det är så himla jobbigt. Ja ni förstår nog vad jag kommer skriva om. Det är någonting jag av någon konstig anledning har blivit förknippad med och något som inte blir bättre med tiden.

Jag har varit iväg och tävlat över helgen och vanligtvis så packar en vanlig person ner alla saker som man behöver ha med sig innan man åker, dock inte jag och då hade jag ändå en lista över de sista fyra sakerna som skulle packas: nessesär (som jag inte tänker lära mig att stava rätt), tävlingströja som hade tvättats, datorn och frukost.

Nessesären tog jag ut ur skåpet i toaletten och hämtade schampoflaskan som jag skulle lägga i en påse. Någonstans på vägen så blev jag avbruten. Jag tror att påsen som skulle användas till schampoflaskan istället användes till mackorna. Nessesären och shampoflaskan vet jag fortfarande inte var de tog vägen.

När jag skulle hämta den nytvättade tävligströjan hittade jag istället en massa andra kläder jag ville ha på och med mig. Tävlingströjan, den hänger kvar.

Datorn som stog på mitt bord packade jag ner den i väskan precis som den skulle, men sladden...

Frukost skulle vi ha med oss. När jag tävlar brukar jag oftast äta gröt och mackor, så det blev precis det jag lägger ner: havregryn och mackor, ingen sylt och möjlk att ha på gröten eller pålägg på mackorna.

Det finns dock två saker som är bra med att vara glömsk:
1. Jag har alltid något att skylla dåliga prestationer på.
2. Jag kommer inte ihåg vad jag har glömt och vilka bekymmer det har bidragit till.

(Kom just nu på att jag glömde kolla efter ett överdrag som en kompis glömde på tävlingen, skönt att det inte bara är jag som glömmer och att jag kommer ha glömt av det imorgon)

Recept i en tidning förgiftade läsare

Jag läste nyss aftonbladets artikel om tidningen Matmagasinet som har råkat förgifta några personer på grund av att de skrev fel i ett recept. Istället för 2 krm muskott nötter så skrev de 20 stycken. Lite klantigt kanske. Men det jag tycker är intressantast är det hon säger här:

" Vi trodde att det inte går att äta en sådan kaka, för det blir så fruktansvärt beskt. Men nu visar det sig att ett sällskap ändå har gjort det och fått symptom, säger Ulla Cocke."

Mina tankar går snabbt som attan till det där sällskapet. Där har någon lagt ner tid på att baka kakan och tro då fan att personerna hon/han har bjudit kakan till självklart ska trycka i sig den här "fruktansvärt beska" kakan. De sa säkert att den var superb och bad om receptet. Pinsamt sen när alla blir förgiftade.

Det är alltså så man gör

Jag blev helt tagen på sängen (man skriver så va?) idag när jag gick in o kollade hur många som varit inne på min blogg. Igår hade totalt ca 205 unika användare varit inne på min blogg sen i mitten av augusti. När jag ikväll gick in så var det hela 263 stycken. Antalet besökare har under det senaste dygnet varit 600% fler än genomsnittet och fler kommer det säkert bli =D

Varför detta nu då. Jag hann få ett stort frågetecken över huvudet innan jag såg att det var för att folk sökt på Magnus Betnérs senast utlägg om att han är bi. Nu vet jag vad jag ska skriva om i fortsättningen ifall jag vill att folk ska strömma till min blogg. Jag ska nu även felstava Magnus Bertnér är bisexuell så att alla korkade svenskar som inte kan stava till hans namn hamnar på min hemsida. Moahahaha. För att hålla min ställning i bloggetern ska jag även vara den förste som skriver om när Carola kommer ut som bisexuell och när Kungen kommer ut som bög. Annars är jag kass. Eller hur Annika!? (Det är min kompis).