Visar inlägg med etikett personligt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett personligt. Visa alla inlägg

söndag 28 februari 2010

Han jag inte trodde fanns

Jag har hittat mitt livs kärlek. Synd bara att han ska vara upptagen =/
Det kanske ändå är bra det, tänk att vara tillsammans med någon.
Det kan ju vara dötrist och långtråkigt och alldeles... alldeles...

torsdag 25 februari 2010

Vad lägger du all din tid på?

Nej jag vet... Den uppdateras inte dagligen, inte ens varje månad. Men jag kanske kan bli bättre. Ifall jag känner att jag kan lägga tid på det och har något vettigt att skriva.

Min kombo har rest hem till Göteborg och här sitter jag i Stockholm och känner mig allmänt ensam. Dock meddelande han mig att det finns filmer på hans hårddisk och flera säsonger scrubs i bokhyllan så jag borde ju kunna överleva helgen.

Jag vill gå på bio i helgen! Jag är alldeles för dålig på att gå på bio, jag är allmänt dålig på att se på film. Jag tror att jag tycker det tar för mycket av min omåttligt dyrbara tid, men allt handlar ju egentligen om planering.
Jag stör mig på att personer ibland använder tiden som argument för småsaker för om personen bara skulle ha planerat lite bättre skulle det finnas hur mycket tid som helst att använda sig av.
Då frågar jag mig själv. Planerar jag min tid väl?

Svar nej.



Miami Horror - Sometimes (klart bästa låten just nu)

torsdag 15 oktober 2009

Som ni måste ha väntat!

Se så nu var det allt dags. Efter att ha befunnit mig i skuggan ett bra tag nu så känner jag att ett blogginlägg kanske inte skulle sitta såå fel i alla fall =)
Senast jag skrev var i början av sommaren och ni anar inte hur mycket nya saker som har hänt sen dess. Jag ska förtydliga att det inte behöver betyda att den har varit ovanligt bra utan mest för att det har hänt saker som bara händer en gång i livet.

Dessa unika saker är till exempel:
  • Jag har flyttat hemifrån, vilket jag förhoppningsvis bara kommer göra en gång.
  • Jag har börjat studera i en helt ny stad, med helt nya människor.
  • Jag hade även tänkt skriva att jag jobbade hela sommaren men det kommer jag antagligen göra varenda jäkla sommar fyra år framöver =P Så jag skriver istället att jag har varit på världens bästa festival och sett världens bästa band spela (med världens gulligaste sångare).
Med närmare eftertanke så har tiden sedan dess varit ovanligt bra och det ska jag se till att den fortsätter att vara.
Precis innan jag satte mig här så var jag ute och sprang och nu ska jag få mig att lukta en aning bättre =)

fredag 17 juli 2009

Hår i näsan: nypåkommet problem i världen kallad "min"


Min syster sa: Du är kille, ni ska ha hår i näsan.
Jag sa: Jag ska fasen inte ha något hår utstickande ur näsan!
Så jag klippte bort det. Allt.

torsdag 16 juli 2009

Var fasen är mitt minneskort! 2


Jag har slarvat bort ännu ett minneskort! Jag är så jädrans dum. Hur gick det här till. Två stycken minnseskort. Visst hittade jag det förra men jag borde verkligen hålla bättre koll på korten nu efter att det första försvann.

Massor med bilder från hultsfredsfestivalen ligger på det som nu är borta. Men det kommer väl fram som allt annat (almost).

fredag 27 mars 2009

Mitt poker face sviker mig


Jag tror att jag har världens sämsta poker face. Folk ser direkt när jag ska hålla något för mig själv. Värst är det när jag skojar med någon, jag kan verkligen inte hålla mitt breda leende nere och jag måste verkligen se på personen jag skojar med. Då blir det inte särskllt svårt för honom eller henne att förstå att jag har gjort någonting.

Men idag lyckades jag tror jag, hur mycket jag än försökte vända mig om och se på Agnes som jag har skojat med så fortsatte jag att jobba och hon vet fortfarande inte vad jag har planerat ^^

Faktan att jag har ett dåligt poker face får mig antagligen även att ljuga mindre. Jag tjänar ju ingenting på att ljuga ifall jag vet att personen jag ljuger för ser rakt igenom mig. Synd bara att sanningen kan såra så många, dock säger något mig att lögnen borde göra mer skada.

tisdag 10 mars 2009

Koltrastsång den nya terapin?


Jag må då säga att våren är den bästa årstiden. Det finns såklart många anledningar till detta; det blir ljusare, det blir varmare, det blir finare, orienteringstävlingarna börjar, sommaren närmar sig osv osv allt detta gör att jag mår bättre.

En sak som jag förknippar med våren lika mycket som jag förknippar träning med muskler är koltrastens sång. Det kan kanske låta lite fjantigt men jag tycker verkligen koltrastens sång på våren/sommaren är det vackraste som finns. Jag tror nästan jag blir lika knäsvag för denna oregelbundna melodi som min kompis blir för en kille hon har helt tappat fattningen för i skolan.

Mars är vår, men jag har samtidigt inte riktigt börjat känna denna underbara vårkänsla jag får av 10 plusgrader och strålande sol flera dagar i rad. Därför känns det så fel att gå ut på balkongen och råka höra koltrasten sjunga när pannlampa och underställ fortfarande gäller på den kyliga orienteringsträningen.

söndag 18 januari 2009

Italian style

En av de jobbigaste sakerna som kan hända i mitt liv är att glömma mina kalsonger till träningen. Så när jag har duschat klart och ska sätta på mig nya, sköna kläder märker jag att kalsongerna ligger kvar stilla i lådan. Detta var dock inte första gången, så kalla mig erfaren. Det finns två alternativ.
Nr 1: Ta på sig sina svettiga kalsonger som man har tränat i. Detta alternativ funkar bra i ett befolkat omklädningsrum då övriga personer i rummet inte märker att kalsongerna är glömda. Nackdel: Fuktighet där nere är inte att rekommendera en längre stund.
Nr 2: Kör Italian style, alltså utan kalsonger. Det funkar bra när man inte kan skämma ut sig för folk och bör göras då vägen hem är lång. Nackdel: Jävligt obekvämt.

lördag 17 januari 2009

Bilden som får mina ögon att rinna


Jag har börjat fundera på min läggning ifall jag verkligen är så säker på den för aldrig har jag fått tårar av en bild på en tjej och hade aldrig trott jag skulle få det men den här är ju helt makalös. Jag lovar jag fick tårar! Om det nu skulle betyda att jag borde vara bi eller hetero så tror jag min förkärlek till Top Model säger emot.

Bilden är på Samantha från Top Model 11 förresten.

torsdag 15 januari 2009

Synd att många inte kommer fatta din ironi Stephan Mendel-Enk



Det finns något som jag stör mig på väldigt mycket. Nej jag stör mig inte på det, riktigt irriterad och nästan arg blir jag. Det är folk som gör att utvecklingen i någon fråga går bakåt. När en person gör något, oftast omedvetet, så att folk tror att det är helt okej att göra på ett sett eller tror något som faktiskt inte är rätt.

Det jag idag vill syfta på är kolumnen i Metro. Där en viss Mendel-Enk (är det ett namn?) påstår att det inte är bra att träna. Innan ni börjar säga emot mig så ska säga att jag tror (hoppas) att han är ironisk och bara vill avdramatisera träningshysterin. Det som är så synd är att folk inte kommer förstå hans ironi och istället använda det han skriver som ett argument för att inte träna. Säkerligen är Mendel-Enk även en sådan som älskar att provocera folk som inte har lika perfekta åsikter som han själv.

Steogan Mendel-Enk (som han tydligen heter) skriver bland annat: "Nej människan är inte skapad att sitta still, men tror ni att hon är gjord för att sitta i en benpressarmaskin?" För det är ju precis det som ALLA gör när de tränar, alla har en benpressarmaskin i källaren. Det låter som att gym är den enda träningsform som han känner till och är antagligen inte insatt i träning över huvud taget. För att springa kunde han inte säga att människan inte är gjord till att göra, eftersom hon faktiskt är gjord för att göra det.

I slutet säger han: "Sluta gå på gym, sluta jogga, sluta gå yoga och jag lovar er att ni kommer känna er lyckliga och befriade". Säger han som antagligen inte har tränat mer efter gympan på högstadiet. Träning för andra är en livsstil, precis som tv-tittandet är för honom, skippar jag träningen en dag så mår jag verkligen skit, näst intill deprimerad. Dessutom, om jag inte tränar vad ska jag göra då? Se på TV kanske? För det ger ju mig såå mycket

Men så är hans kolumn ingen medicinsk rapport, synd bara att så många kommer tro det.

http://www.metro.se/se/article/2009/01/14/14/3304-45/index.xml

onsdag 14 januari 2009

Snälla TV4 vi vill inte se Ekwall vid längdskidspåren!


Så var det dags för ännu en uppköpning av rättigheterna för sport. Nu ska TV4 försöka sig på vintersport och köpa rättigheterna ur händerna på SVT. SVT som förövrig är den enda kanal som jag kan tänka mig att se vintersport på. Som någon kommenterade i artikeln skulle jag kasta ut TVn genom fönstret ifall jag måste se Patrik Ekwal testa spåren innan start.

Att TV 4 har snott Jhide spelar ingen roll när tiden för snack ändå kommer gå till alla jävla 7 minutersreklamer.

Av 39 kommentarer på aftonbladet så är det 38 som är negativa till att behöva se vintersport i TV4 den sista kommentaren påpekade bara att det är på grund av alla oss konsumenter och kapitalismen som är felet till all reklam och att vi får flytta till Nordkorea för att slippa dem.

Så snälla TV4 fatta att vi inte vill se sport hos er, framförallt inte så länge Ekwall är kvar. Håll er till underhållningsprogram som Let's Dance eller likande, för det är ni väl bra på.

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/skidor/article4180311.ab

tisdag 13 januari 2009

Städa innan städarna kommer

Idag när jag kom till jobbet gick tankarna ungefär så här: "Idag borde städtjejerna komma. Är det fint här? Nej. "
Jag tar fram sopkvasten och börjar städa i rummet jag sitter i tills det ser bra ut. Fortsätter tänka: "Ååh va skönt, nu slipper jag skämmas när de kommer. Hmm vad ska jag göra sen när de kommer så jag kan flytta mig från min plats så de kommer åt o städa under min plats. Hmm. Jag kan gå på toa, oj vilken kass plan, men det får gå. "

Någon skulle säga att det är typiskt mig att städa innan städpersonalen kommer, andra skulle bara sucka och undra vad jag är för en korkad snubbe. Men är det verkligen jag som tänker på det här sättet?

måndag 12 januari 2009

Måndag

Idag har jag verkligen ingenting annat att säga att det var gött att tjäna 1000 spänn efter skatt igår, att jag idag är seg och till sist att jag har ont i huvudet. Jag kan även tillägga att jag gärna vill komma ut för två stycken kompisar till men att det tar emot att göra det på sms =P

Inte ens en låt har jag på huvudet.

torsdag 8 januari 2009

Grammisgalan: Alkohol och drogtester


Jag är glad att jag missade Grammisgalan för jag tycker så fasligt illa om personer som är fulla i TV, det finns ingenting värre. Den här gången var det stora profiler som Håkan Hellström som gör bort sig. Det är skamligt Håkan som är en så oootroligt stor förebild för massor av barn och ungdomar visar upp sig på det viset. Visst ska det vara okej att ha kul och festa men hur svårt kan det vara att vänta tills efter tacktalet? Men det kanske bjöds på gratis sprit, vilket i så fall visar att han ligger på samma nivå som hans fjortisfans.

Dessutom så är det väl jävligt självklart att poliser ska få testa personer som de misstänker är drogpåverkade. Polisen gör det inte för att de tycker det är kul att förstöra. De kan sitt arbete och vet hur en drogpåverkad uppför sig. För fan ge polisen en anledning att inte misstänka brott istället! Kleerup var det främst som blev sur på det, nästan så att jag ska försöka få pengarna tillbaka för hans skiva jag köpte. Att sedan till exempel Robyn står på Kleerups sida gör ju inte saken bättre utan bara en känsla av att artister tycker det är helt okej att ta droger.

Detektivbyrån for the win! De skulle då aldig göra något sådant. Jag vill krama dem.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article4135547.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article4135509.ab

fredag 26 december 2008

Om den där otroligt söta killen


Jag har skrivit om det innan men jag tänker fan skriva om det igen. Tiden är högstadiet, för alla er som inte vet hur gammal man är då så är man mellan 13 och 16 år.

När började sjuan började nya klasser i skolan och det var framförallt en där som jag tyckte var så otroligt söt. Jag satte mig oftast på ett speciellt håll i matsalen för att kunna hålla uppkik ifall han skulle komma in.

Det fortsatte så i något år eller två. Jag kunde inte slita ögonen ifrån honom men vågade inte ta något steg närmre. Jag ville nog inte det eller så kanske jag helt enkelt inte visste hur man gjorde men jag hade i alla fall inte tänkt att han skulle kunna vara intresserad av mig ändå.

Så kom en dag som säkerligen började som alla andra dagar och som säkerligen började grå och trist precis som vädret. Dagen blev dock väldigt speciell som jag fortfarande kommer ihåg som om det vore igår, eller aaja kanske i förrgår. Han där killen som jag fortfarande tyckte var så otroligt ofantligt söt hade engelska i den del av skolan som min klass brukade hålla till i. Läraren var min klassföreståndare och jag skulle gå in och fråga henne något som i dagsläget är helt obetydligt men påväg ut ur klassrummet möttes våra blickar och han sa: "Hej, Hampus".

Asså jävlar, mina känslor kom till liv likt ett lejon som smugit sig på gasellen och tvärt börjar springa för att attackera den. Tänk dig själv om tjejen eller killen du har varit intresserad av i något eller ett par år plötsligt visar intresse för dig, fy fasen va jag började känna saker som jag aldrig hade gjort tidigare. Det jag är mest fascinerad av är att jag i detta tillstånd av hormoner och känslor i kaos lyckas svara genom att säga "Hej Jonas" (egentligen heter han någonting annat). Självklart kunde jag hans namn, men att jag lyckades få ur mig det här och att han kunde mitt.

Efteråt under säkert ett halvår hälsar på varandra när vi möttes, dock inte mycket mer än ett hej, och varje gång jag såg honom så kändes det som om jag fick en spark i magen.

Nu undrar ni säkert vad som hände sen. Ni kan börja med att sätta på någon sång om vemod med en lite deppig touch. När ni har gjort det kan jag berätta att det roliga tog slut, vi snackade lite smått ett par gånger men inte mer. På en innebandynatt så sprang han upp och satte sig bredvid mig och snackade lite, det var fint. Sen så slutade jag högskolan och han flyttade in till stan.

En gång, något år efteråt, fick vi ögonkontakt, jag satt i en buss och han stod på hållplatsen. Scenen skulle kunna ha varit hämtad ur någon film precis innan eftertexterna börjar rulla. Men usch, ju mer jag tänker på allt ju mer skulle jag vilja snacka med honom igen, göra ett nytt försök. Någon gång i framtiden, hoppas hoppas.

tisdag 23 december 2008

Blondes have more fun (och är snyggare)


Jag har kommit på att faller väldigt lätt för killar med blonderat hår. Ganska lågt av mig, men jag tror bannemej inte att jag är själv. Till och med sådana som har köpt en billig toning på ica där resultatet blir som det blir. Jag vet inte hur men på något sett blir de blonderade så mycket snyggare helt plötsligt, som om håret blir som ett lager över hela kroppen som lyfter fram det snygga och får mig att tänka bort det fula.

Så när jag har klippt mig och fått lite, lite längre hår igen så ska jag bannemej göra det samma. Jag har ju i och för sig ganska blont hår men lite slingor skulle nog kunna få mig att bli snyggast i stan. Typ, eller nåt. Jag kanske borde göra en ny etikett nu: ytlighet.

torsdag 18 december 2008

Rymdskeppen hängde i luften, precis på samma vis som tegelstenar inte gör.


Igår var det en dag då jag hade tänkt att skriva några kul citat ur boken Liftarens guide till galaxen, men det sket sig totalt. Istället fick jag reda på att göra klart allt på mitt arbete för att åka till ett annat arbete ytterligare nio timmar utöver de sju jag hade varit på det första jobbet.

Så nu sitter jag här, tillbaka till det första jobbet och tycker inte det det är det minsta tråkigt att stirra in i väggen i flera minuter, det är skönt. Jag sov inte många timmar i natt och kommer inte sova många timmar natten till imorgon.

Så här såg gårdagen ut:
05.54 Stiger upp efter att ha missbrukat snooze-knappen lite för mycket
06.36 Kom i bilen till jobbet, det enda jobbet som jag trodde jag skulle vara på, men ack så fel jag hade.
07.00 På jobbet
ca 09.30 Får ett fint samtal av min chef: om du tror du klarar av det så vill jag att du åker till Borås och jobbar från 15.00 till 24.oo. Av någon outgrundlig anledning så sa jag, jadå det ska inte vara några problem. Att jag bara skulle kunna sova fyra timmar två nätter i rad och inte ha NÅGOT liv överhuvud taget tills jag vaknar upp någon gång runt 13 på lördag glömde jag bort i mina kalkyleringar.
14.00 Hämtar upp ytterligare 3 stycken som ska jobba i Borås. Sen börjar jag jobba som avtalat.
01.30 Kommer i säng
01.30:01 Somnar
05.35 Går helvetesalarmet igång på mobilen.
Sedan följer ungefär samma morgonprocedur som innan dock med viss fördröjning.

Nu sitter jag här och ser fram emot att jobba ytterligare 11 timmar och 22 minuter till innan jag kommer få sova fyra timmar.

måndag 15 december 2008

Även jag blir äldre, eller nåt

Tre saker jag inte skulle ha gjort för ett år sedan:

1. Åka på längdskidläger långt långt upp i landet till stället som borde kallas "jälvigt kallt".
2. Gå på date efter att ha snackat med killen två gånger på msn.
3. Bada i en sjö två på natten mitt i december.

Vad orsaken är kan vara många. Antingen har blivit mer vuxen, viket kanske nummer 3 motbevisar. Jag kanske har blivit korkad eftersom jag åker på träningsläger till delen av Sverige med ner mot 25 minusgrader. Eller så kanske jag har hittat mig själv =D yeah! Sicken klycha.

tisdag 25 november 2008

På scen

Det ska då vara så jävla typiskt. Alice in Videoland som är ett av mina absoluta favoritband ska då självklart spela på ett ställe där det är 20årsgräns plus på en sådan dag då jag är upptagen.

Förra gången de spelade i stan missade jag också, väldigt klantigt. Jag trodde först jag skulle gå med två polare men när de backade ur så gjorde jag det också, något jag nu efteråt ångrar skarpt. Jag såg dem på dock på Emmabodafestivalen, men vill se dem igen igen igen! Så himla grymma är de.


söndag 23 november 2008

Gäster och deras dödande


Varför lyckas alltid alla fina saker gå sönder här hemma när vi har besök? Först ett fat, sedan en vas och nu mammas gamla skål; alla förstörda av gäster som vi har haft på besök. Är det för att de är mer oaktsamma och har okrossbara plastglas från IKEA hemma eller någon annan anledning jag inte kan förstå?

Det dumma är att man går rund och mår dåligt för att sakerna som har gått sönder. Saker som egentligen inte alls ger mycket av tillfredsställelse här i livet. Om vi istället tänker oss ett scenario där gästen skulle ha skärt sig ordentligt på glasskålen samtidigt då skulle vi antagligen tänka "vad betyder en skål när du kunde ha skurit av dig handen". Men nu är skålen med de handmålade fjärilarnas tid är förbi och den kommer inte längre att följa våra liv från första parkett i vårt kök.

Jag har i alla fall lärt mig att jag från och med nu ska försöka hålla alla gäster så långt ifrån fina sakerna det går, om vi nu skulle ha haft några fina saker kvar.