Böghåna

Ni som är inne i bloggosvären vet vid det här laget att ordet "böghåna" har legat/ligger högst upp på bloggsok.se lista över mest sökta ord. Detta har självklart sin naturliga förklaring som jag inte kommer förklara för dig.

Hon (som egentligen är självaste Alex Schulman) som har kokat ihop saken skrev även: "Inom en vecka kommer det att finnas minst 20 blogginlägg med idioter som inte har något att blogga om, så de skriver om knasiga ord på topplistan över sökta ord på bloggportalen.se"

I min strävan efter att hitta något intressant att skriva om kände jag mig plötsligt väldigt träffad. Dock avtog känslan snabbt efter att det gick upp för mig att man verkligen inte kan ha något att skriva om ifall man länkar till en sida för att söka på ordet "böghåna". Dessutom är det inte så påhittigt att kolla igenom alla vimmelbilder på internet för att sedan lägga ut de man tycker är konstiga och till det skriva en tråkig kommentar.

Rästen tycker jag bara är löjligt.

Helgen och musiken

Tre av mina fyra liv har jag levt i helgen. Jag har levt tonårsledarhampus, orienterarhampus och heterohampus. Livet som saknas är gayhampus, livet jag vill leva mer, livet där jag kan få vad jag vill ha.

Bara för att jag inte har levt gayhampus behöver det inte betyda att jag har haft en dålig helg. Nej nej, min helg har varit grym. Framförallt igår lördag, laget jag sprang med vann en stafett och festade med roligt folk, synd bara att jag fick spela heterohampus.

Jag måste tipsa er om Chilirec också. Helt underbart ställe som förgyller min dag. Chilirec är en hemsida som spelar in musiken från en herrans massa radiostationer världen över åt dig. Efter hand tiden går kommer biblioteket gå från noll till hundratusentals låtar. Dessa kan du sedan lyssna på när du vill och hur du vill, antingen på hemsidan eller så laddar du ner en mp3-fil av låten. Kanske inte den bästa kvaliteten men ett perfekt verktyg att hitta låten som du så hemskt gjärna vill lyssna på just nu. Dessutom är det en svensk uppfinning --> www.chilirec.com

Det är alltså så man gör

Jag blev helt tagen på sängen (man skriver så va?) idag när jag gick in o kollade hur många som varit inne på min blogg. Igår hade totalt ca 205 unika användare varit inne på min blogg sen i mitten av augusti. När jag ikväll gick in så var det hela 263 stycken. Antalet besökare har under det senaste dygnet varit 600% fler än genomsnittet och fler kommer det säkert bli =D

Varför detta nu då. Jag hann få ett stort frågetecken över huvudet innan jag såg att det var för att folk sökt på Magnus Betnérs senast utlägg om att han är bi. Nu vet jag vad jag ska skriva om i fortsättningen ifall jag vill att folk ska strömma till min blogg. Jag ska nu även felstava Magnus Bertnér är bisexuell så att alla korkade svenskar som inte kan stava till hans namn hamnar på min hemsida. Moahahaha. För att hålla min ställning i bloggetern ska jag även vara den förste som skriver om när Carola kommer ut som bisexuell och när Kungen kommer ut som bög. Annars är jag kass. Eller hur Annika!? (Det är min kompis).

Att göra en tidning

Jag har tagit på mig en stor uppgift, att sätta ihop en tidning. En bra tidning, en intressant tidning, en tidning folk vill läsa.

Tidningen ska handla om orientering inför JVM som nalkas i Göteborg. Till min hjälp har jag ett antal medhjälpare som ska skriva de flesta av artiklarna. Min uppgift: att få dem att skriva artiklarna. Det är inte det enklaste och jag vet att jag inte har varti tillräckligt bra, hittills. Nu har jag precis laddat ner ett program jag hade tänkt att skriva tidningen i. Adobe InDesign är det klart mest använda programmet för att sätta ihop en tidnign. Problem: det kostar pengar och jag tänker då inte betala något.

Men självklart går det att komma runt problemet. Antingen så som många gör: ladda ner utan att betala. Eller så som jag gör: laddar ner ett alternativ, i detta fall Scribus. Jag har inte testat det än men förhoppningsvis ska det fungera bra och förhoppningsvis får vi ihop en tidning.

Ojoj. Programmet är på svenska ^^

Jag gjorde det jag också, förlåt

Fuck fuck
Nu sitter även jag här och skriver en blog: Det var verkligen inte tänkt att jag skulle ge mig in i detta träsk när jag från början satte mig framför datorn. Det var mina fingrars fel, främst högra pekfingret. Det gick in på en tråkig google official blog där jag inte orkade läsa ett dugg. Så kom jag plötsligt på att blogger måste vara en del av google, nu började min hjärna fyllas med iver. Var det så? En google fantast som jag gick till startsidan där jag, som jag föranade, kunde logga in med google kontot, skriva i några enkla saker och vips så sitter jag här och skriver och tror att jag faktist kan få någon att läsa.

Just för att det är en googletjänst så kan jag tänka mig använda tjänsten. Jag är fast i googles värld nu och för alltid. Den fantastiska mailen gmail använder jag flitit, igoogle har jag som startsida, i picassa lägger jag ibland upp bilder och så förstårs googlekalendern som har fått mitt liv att praktiskt taget fungera. Nu låter det som om jag är löpt av google för att sprida positiva åsikter men så är det inte. De behövde inte betala någonting.
Det känns dock som om det borde finnas en baksida av myntet. Det känns som om tjänsterna är för bra för att vara gratis plus att det knappt finns någon reklam. Det är förstårs skitbra men det känns som om det finns en baktanke med det hela. Kanske så kommer det bli som många andra tjänster jag har testat. Först ser det jättebra ut, men när jag väl har kommit in i tjänsten så kommer det plötsligt upp reklam och tillslut måste jag betala för tjänsterna. När kommer detta hända google tjänsterna? Jag väntar med fasa till det ögonblicket.

Så länge kommer jag använda googlekalendern jag kommer fortsätta ha igoogle som min startsida, picassa kommer updateras med bilder och gmail kommer jag aldrig släppa ur mina händer.