Små underverk

Jag har varit lite nere det sista. Jag har oroat mig för saker som jag inte borde ha oroat mig för, som tillexempel mitt medlemskap på gymmet. Jag var där första gången sen jag blev medlem igen. Jag trodde skarpt att de skulle se att jag utnyttjatde en rabatt som jag inte är godkänd att nyttja. Att de skulle stå där och skälla ut mig. Så fel jag kan ha, för istället så var tjejen i receptionen precis lika trevlig och glad som jag minns.

Jag kom med på det underbart roliga bodypumppasset, körde igenom det och kände mig helt tillfredsställd och glad. Även om det är hemskt att vara orolig innan så är det så otroligt skönt att känna hur oroligheten försvinner och ersätts med njutning. Jag börjar här tänka på den sökande kvinnan på stranden vars barn är spårlöst borta, hur mammans orolighet växer till något värre, något outhärligt. När hon springer fram och tillbaka på stranden, när hennes blick letar sig längre och längre ut i vattnet, när hon inte längre vet vart hon ska ta vägen.
När hon hör en välbekant röst ropa: "mamma! mamma!", när hennes fuktansvärda kännslor av bråkdelen av en sekund förvandlas till raka motsatsen, när hennes ögon strålar upp i ofantlig kärlek, starkare än den starkaste strålkastaren.

Historien är egenligen en allegori för att beskriva Guds ofantliga kärlek till oss mäniskor. En berättelse som jag tycker är otroligt bra.

Just nu håller jag på med en ny design på bloggen. Den blir förhoppningsvis klar inom en vecka. Håll ut kära läsare!

För att måndagar inte alltid är så kul

Jobbrelationer

Johan gick och var mest småsur, fel på jobbet, fel på arbetskamraterna, fel på kaffet, fel på chefen, fel på...
Till slut tröttnade chefen och sa till på skarpen:
- Gör mig en tjänst! Ta ledigt resten av dagen, åk hem och dra över frugan och kom tillbaka i morgon, du skall se att det gör dig gott och att du blir på bättre humör.
Johan stämplade ut och gick. Nästa dag kommer Johan tillbaka, skiner som en sol och är på ett underbart humör. Chefen kallade till sig honom och frågade:
- Hur gick det?
- Det var kanon! Hon var helt vild! Vi älskade hela eftermiddagen.
- Jag sa ju att du skulle må bättre!
- Ja, tack skall du ha för tipset! Himla trevligt hus ni bor i förresten...

Synden straffar sig själv?

Ett par skulle på en riktigt flott maskeradbal. Hustrun fick emellertid en blixtrande huvudvärk och bad mannen att gå själv. Han protesterade men hustrun sa, efter att hon tagit ett par tabletter, att hon skulle gå till sängs och han inte behövde stanna hemma.
Mannen tog sin kostym och åkte iväg.
Efter en timme vaknade hustrun, huvudvärken var borta och eftersom det var tidigt på kvällen så bestämde hon sig för att byta om och åka till festen. Hennes man visste inte hur hennes kostym såg ut så hon tänkte passa på att spionera på honom för att se hur han betedde sig när hon inte var med.
När hon kom till balen såg hon sin man på dansgolvet. Han dansade med en "brutta", flörtade och klämde lite här och lite där.
Hustrun, som var en väldigt attraktiv kvinna, började flörta och sakta men säkert förföra sin man. Han lämnade snart "bruttan" på dansgolvet och övergick till denna nya sexbomb. Hustrun lät honom göra som han ville, han var ju trots allt hennes man. Efter ett par drinkar och utan ett ord sagt hamnade dom i baksätet på hans bil, hade vild sex för att sedan återgå till partyt.
Precis innan midnatt, då det var dags att ta av maskerna, smet hustrun ut, åkte hem och gick till sängs. Hon undrade vilken ursäkt mannen skulle ge för sitt förskräckliga beteende. Hon satt i sängen och läste när han kom in.
- Hade du trevligt? frågade hon sin man.
- Nja, du vet hur det är, det är inte så kul när du inte är med. svarade mannen
- Dansade du mycket?
- Nej, inte en enda gång, när jag kom dit så träffade jag Johan, Peter och de andra killarna. Vi gick in i ett annat rum och spelade poker hela kvällen.
- Du måste ha sett riktigt löjlig ut, sitta och spela poker hela kvällen i den där kostymen? sa hustrun sarkastiskt och förberedde sig för dödsstöten.
- Nej inte alls, jag gav kostymen till din farsa och han hade tydligen en riktigt höjdarkväll.

Totalt misslyckad utekväll

Det här är riktigt illa. Vart fasen är välden påväg? Nu ska jag ta ett långt långt uppehåll från utelivet. Jag ska bara ha massa mysiga hemmakvällar med film, popcorn, spel, läsk, lekar, godis, tv-spel och underbart umgänge. Då vet jag vad jag får. Just nu känner jag mig lite misslyckad.

Jag och en kompis satt i smyg hemma och förfestade, so far so good. Plötsligt fick vi väldigt bråttom till bussen men vi lyckades sansa oss och kom iväg, förhoppningsvis utan att de mina andra kära familjemedlemmar märkte att vi var lite påverkade, något jag tyvärr tror att vi misslyckades med, men det var inget vi tänkte på då. So far so good.

Vad jag tycker är den bästa stunden när man är ute är den där biten från bussen eller lägenheten till krogen. Detbär så himla trevligt med en blandning av spänning och förväntan. Usch vad klichigt det blev, men so far so good.
Jag ska inte dra ut på det mycket så jag drar det kort från och med nu.

Först kom vi inte in på Gretas, de har tydligen bestämt sig för att verkligen inte skicka in någon under 20 år, även om jag kom in i fredags =S. Istället stack vi till Rassia där de hade GS2H (gay straight to hell). Där kom vi in men det var ganska segt där, mörkt och tråkigt. När vi tröttnade gick vi tillbaka till Gretas där det var en annan vakt, samma som släppte in mig dagen innan, men fortfarande nekades vi. Blää blää. Istället blev vi kalla och blöta i helvetesvädret.

Så här dagen efter känner jag mig otroligt tråkig, seg och ointressant.

Domedagen är här!

Snart blir vi invaderade av utomjordingarna. Allting pekar på det: finanskrisen, stjärnfall, Laila Bagge, åska, ja you name it plus att jag hade en dröm när jag var liten som jag fortfarande kommer ihåg.

Finanskrisen är ett sätt för utomjordningarna att hålla våra blickar från himlen som en undanmanöver. Ett väldans tydlig stjärnfall föll igår över Göteborg mitt på ljusa dagen. Det var en försond som ska spionera på oss så att de kan komma och utplåna oss i exakt rätt ögonblick. Laila Bagge är en infiltratör, man kan lätt se likheterna mellan henne och utomjordningen i filmen Mars Attack. Det var äveb en massa åska här igår som liksom städade upp för utomjordingarna innan deras stora dommedagsmaskiner kommer.

I och med att jag drömde om hur de ser ut (det var för flera år sedan så det måste vara sant) så kan vi kanske upptäcka dem tid vilket vi inte gjorde i drömmen. Kommer ni ihåg programmet Glatiatorerna? -Självklart gjorde du det. Där hade de en gren där de sprang i en stor stålbur. Precis sådana fast rosa kommer att bombardera oss med laser.

O sen har vi Laila Freivalds också. Ta skydd!

Instängd i en hiss i 41 timmar

Klaustrofobi? Kanske om man blir instängd i en hiss i 41 timmar. Det blev en kontorssnubbe i New York. Han hade precis varit nere och tagit en cigg då han skulle upp alla 43 våningarna igen. Plötsligt stannar blinkar ljuset till och hissen stannar. Han försöker självklart sätta på larmet som går igång. Klockan elva på kvällen var det ingen som hörde det. Dessutom så hade det varit en liten brand så alla som skulle ner var tvungna att gå. Så där satt han. Du kan läsa hela storyn som publicerades i The New Yorker här.