Iväg igen

Jag kom hem i lördags och ska iväg imorgon igen. Nu till emmabodafestivalen vilket kommer bli det bästa på hela året hoppas jag. Massa bra folk, massa bra musik och fett bra stämning förväntar jag mig.

Jag hade inte tänkt att åka redan imorgon men när den personen som jag från början skulle åka med efter en lång tids tystnad hörde av sig igen gick jag tillbaka till originalplanen. Alltså, först skulle jag åka imorgon sen trodde jag inte att jag skulle åka med honom jag nu ska åka med utan fixade tågbiljetter med två andra goa kompisar till på onsdagen. Men nu åker jag istället imorgon. Så mycket om så lite.

Jag lämnar lite bra musik till band som ska till emmaboda så ni vet vad ni missar.

...men varför

Om ni läste mitt förra blogginlägg så skrev jag där att jag var orolig för att komma ut för en polare. Under hela dagen har jag funderat på varför man gör sin sexualitet till en så stor grej. Är vi människor utefter vår vem vi vill älska eller den personligheten vi har?
Jag och säkert många många fler har svårt att bara leva utefter den man är och även om vi själva vill och vågar göra det så finns det ett samhälle som helt enkelt förväntar sig att man ska vara hetero. Är det kanske därför det är så svårt, eftersom det man egentligen säger när man kommer ut är: -Hur fan kunde du tro att jag var hetero!? Till mamma, till syster, till sin bästa vän och till alla andra. Eller trodde de att jag var hetero?

Om vi då ser på hur det skulle kunna vara. Ett öppet samhälle där ingen dömer någon i förväg, där ingen har en sexualiet förrän man har förklarat den. Men hur skulle den kunna se ut i praktiken?

Jag förväntar mig inget svar. Men det borde finnas många tankar där ute i världen.

O så tänkte jag att det behövs lite mer bra musik här. Jason Mraz med "Life is Wonderful". Inte alls som den totalt överspelade "I'm yours".

Den eviga oroligheten - Att komma ut

Jag vet inte om man kan kalla det orolighet, det är i alla fall jobbigt och lägger sig oftast som en sten i magen. Ibland fasar man för konsekvenserna och ibland längtar man till dem, det är upp till personen i fråga. Vissa vill man såå gärna ska veta - för att relationen till den personen verkligen skulle bli bättre. I andra lägen känner jag tvärt om. Just nu har jag ingen aning vad följderna blir av att jag ska komma ut för en nära vän.

Det jag tror vi människor är rädda för är det vi inte vet om. Vi är rädda för de situationer där vi har makten över de okända konsekvenserna. Vi vet inte hur det kommer att sluta. I vissa situationer där man inte vet konsekvenserna är följderna obetydliga. Antingen blir det mjukglass eller kulglass, pest eller kolera, men nu har jag ingen aning ifall det blir glass eller en dödlig obotlig sjukdom. Eller något i mitten. Relationen kommer, antagligen, att förändras, men åt vilket håll?

Han har ofta frågat varför inte jag har en flickvän. Han har själv en flickvän och tycker antagligen att det inte skulle vara svårt för mig att hitta något. Det skulle det heller inte vara om hetero- eller bisexualitet var fallet. Någon gång har jag försökt att berätta:
- Jag kan inte ha någon flickvän, svarar jag.
- Nej just det ja, du har ju så mycket i skolan o sånt, svarade han som om det skulle vara den enda anledningen till att man inte kan ha en flickvän. Vad svarar han nu när jag har slutat skolan?
En annan gång svarade jag:
- Varför ska man ha flickvän?
- Det har du fan rätt i, ta det lugnt med det och vänta tills det verkligen gäller, sa han och jag kom snabbt ur den otrygga situationen utan att behöva ljuga. För det är det värsta, att behöva ljuga för personer om sin läggning och i svar på alla frågor.

Nu ringde han precis. Jag ska träffa honom idag. Ner o bada i det underbart fina vädret. "Sen får vi se vad som händer", sa han och jag höll med. Sen får vi se vad som händer.

Intressant läsning förlänger säker livet

Ny-tränad, ny-duschad och mätt. Det är då man ska skriva sin blogg för det är då man ska må som bäst. Det enda som saknas är en riktigt trevlig dag med någon man trivs med. Jag känner dock inte att jag har någon bra motivation för att komma på ett bra ämne. Känner mig lite nere, hoppas det är för att jag är trött. Men. Jag tar av mitt reservlager.

Jag gick ju precis ut gymnasiet och det här är ett tal jag skrev om tro och skapelsemyter. Läs väl.


Världens uppkomst

”Jord! Bli till!” sade Fjäderorm och Huracan då de skapade jorden med skalvande hav, spetsiga berg och vidsträckta slätter. Därefter ville de ha levande varelser och de sade ”Liv! Bli till!”.
I Skapelsemyter från 1995 återberättar Margaret Mayo den nyss skildrade skapelsemyten från Guatemala. Du kanske tycker skapelsemyten om Fjäderorm och Huracan är helt uppåt väggarna och lägger istället din tro på Big Bang. Big Bang som också är en typ av skapelseberättelse framtagen av forskare.
I kvällens P3 tro (man skulle göra ett radioprat) är det just skapelseberättelser som står på agendan, berättelser som för människor i alla år har förklarat det oklara.. Jag tänker börja med att ta upp vår mest naturliga skapelseberättelse.

Den skapelseberättelse som enligt Nationalencyklopedins internettjänst har blivit vår standardteori är Big Bang. ”Den stora smällen” som för fjorton miljarder år sedan skapade universum kan förklara många fenomen som forskare annars har svårt att förstå sig på så som den kosmiska bakgrundsstrålningen.
300 000 år efter Big Bang blev världen lite mer lik dagens. Då var temperaturen tillräckligt låg för att de lösa elektronerna, som innan svävade löst, kunde få en atomkärna att fästas vid. Det var här temperaturstrålningen blev lös, strålningen som vi idag kan se som den kosmiska bakgrundsstrålningen.
Enligt nationalencyklopedin går det inte att tala om vad som fanns innan Big Bang då det var denna smäll som skapade tiden och rummet. Det går heller inte att tala om vad som finns utanför universum utan det får var mans egen tro stå för.
Efter flertalet miljarder år skapades även jorden som först en het planet med massor utav vulkaner.

En skapelsemyt som tar upp just jordens tillkomst är den som jag skildrade i början. Berättelsen återberättas av Margaret Mayo i Skapelsemyter från 1995 och beskriver hur gudarna Fjäderorm och Huracan beslöt sig att skapa jorden. Efter jordens skapelse utformade de även människorna, föst utav lera sedan av trä, men människorna av lera spolades bort och de av trä hade inga tankar eller känslor. Det var först när de skapade människor med kött och starka muskler som människorna kunde tacka Fjäderorm och Huracan för att ha skapat dem. Men Huracan och Fjäderorm var fortfarande inte nöjda. Dessa människor var för intelligenta, de kunde se och förstå allting. Så listigt som en räv blåste Huracan dimma i människornas ögon och med ens så var människorna perfekta.
Den här berättelsen kommer ursprungligen från Guatemala och har där givit människorna en ett svar på frågan var de kom ifrån.

Jag anser att den typen av frågor finns i oss alla. Vad fanns innan världen fanns? Hur blev universum till? Var kommer jag ifrån?
Dessa frågor har det grubblats fram och tillbaka på i alla tider vilket har format många skapelsemyter. Skapelsemyter som Fjäderorm och Huracan har givit ett tillräckligt svar hos de som har grävt ner sig i frågan om människornas uppkomst även om svaret inte nödvändigtvis behöver vara sant. Idag vet vi med stor sannolikhet utifrån utförliga uträkningar och vetenskapliga observationer hur människan och världen blev till. Big Bang kan styrkas medan Fjäderorm och Huracan förblir en myt tills motsatsen är bevisad.

För vissa är vetenskapen ändå inte tillräcklig för att kasta yxan i sjön och ge upp sin tro. Det kan faktiskt vara så att Fjäderorm och Huracan i och med frasen ”Liv! Bli till!” skapade utvecklingen av människan. Det är någonting vetenskapen varken kan bevisa eller motbevisa. Det upp till varje enskild individs tro att tolka.
Idag vet vi med största säkerhet att Big Bang teorin stämmer men vi vet inte vem som tryckte på startknappen.

Regnbågskärlek

Hey! Märkte nyss att Aftonbladet har samlat ihop och skriver många HBTQ-artiklar. De är samlade under Regnbågskärlek som ligger längre ner på Sex och relationer.

I en artikel kan man läsa folks komma ut historier där det även finns en läsarfråga: "Du som är homo- eller bisexuell: Har du kommit ut? -Ja. -Nej, men jag vill/ska. -Nej, jag har valt att inte berätta." Intressant resultat var det.

Det var jag som kallade mig Beer_boy på managerzone

Jo det erkänner jag. Jag gick i sexan och visste knappt hur öl luktade. Ändå kallade jag mig för Beer_boy, för det var ett coolt namn. Jag funderar nu efteråt varför jag kallade mig så och vad mina kompisar måste ha tänkt om det. Om de nu var så mycket mognare än mig.

Jag orkar inte räkna ut hur många år sedan det var. Nu har jag gått klart tretton år i skolan och det var i sexan. Det konstiga är att det inte känns så avlägset, även om det borde det. Om man skulle dela upp min skolgång i två så skulle sexan vara på den första halvan. Vid närmare eftertanke så bodde jag då i ett annat hus och skrev mina skoluppgifter för första gången i datorn. Typsnittet Comic sans, centrerat och storlek 47. Den senaste uppgiften jag gjorde i gymnasiet fick man inte ha bilder i den flytande texten. De låg istället under Bifogat på sidan 24 och jag kan lova att jag inte skrev i någon storlek över 12.

I sexan ville jag vara någon annan. Jag hade då antagligen fått för mig att de som drack öl var mycket häftigare, kände fler coola människor och var därmed lyckligare. Jag tror nu att jag var mycket lyckligare än de öldrickarna med bra och trogna vänner, en kär familj och en trygg omgivning (förlåt om jag låter som en krisdomokrat, jag ska försöka bättra mig).
Jag, precis som då, vill nu vara en annan jag. Jag är nöjd med den jag är men känner inte alltid att det är mig själv jag spelar. Det känns som om det är en annan jag som finns där inne, som trycker för att få komma ut och sprida sin glädje.

Jag kanske är rädd för att bli någon jag nu inte vill vara, att avslöja för mycket av mig själv, att öppna upp mig, göra mig mer bräcklig. Borde jag bygga en mur omkring mig för att ingen ska kunna anfalla eller ska jag ha dörrarna öppna och låta människor ta del av mig själv? (svaret är väldigt enkelt) MEN. Är jag öppen är jag en lätt måltavla, men vem fasen skulle kasta pil på mig?

Jag vill hitta mig själv men det kommer gå inte över en natt, precis som att en överviktig inte får ett BMI på 20 efter ett ynka träningspass. Det krävs tålamod, stöttning och ett mål i sikte.

Dysfunktion i fråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorik-kontroll och Perception (deficits in attention, motor control and perception)

För er som läser min blogg första gången så är väldigt få inlägg så här långa och informativa, de brukar istället vara personliga med mer glimt i ögat. SÅ är det. Men läs på, läs på.

Som jag igår skrev ska jag idag skriva om diagnosen DAMP. DAMP är förövrigt en akronym (du liksom jag vet säkert inte vad det betyder därför förklarar jag det här och nu). Akronym är en förkortning av första bokstaven av ett flertal ord. I detta fall är DAMP en akronym av det som står i min rubrik andra akronymer är till exempel SAAB: Svenska Aeroplan AktieBolaget, ROM: Read-Only Memory och HBTQ: homosexuella, bisexuella, transpersoner samt queer.

HBTQ är en nyare akronym för det äldre HBT. På tvåtusentalet har detta diskuterats i HBT(Q) världen och 2006 infördes ett Q sist. Queer är kort beskrivet en person som inte definierar sig som homo, bi eller trans men som på ett eller annat sätt bryter mot heteronormaliteten.

Jag kände att jag behövde lite HBTQ i min blogg, det var ett tag sen sist jag skrev något om det. Men nu ska jag fortsätta med det jag egentligen ska skriva om: Dysfunktion i fråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorik-kontroll och Perception. Anledningen är inte att jag har eller har haft det innan utan för att folk använder det som ett skällsord eller på annat sätt missbrukar ordet (som egentligen inte är ett ord utan en akronym), även jag. På en viss community, inte qruiser så använder jag mig av detta ordet och nu efteråt så har jag kommit på att människor faktist kan ta illa vid att jag använder det i fel syfte. För att gottgöra det dåliga jag gör genom att använda det namnet så tänker jag upplysa mina läsare om just DAMP.

Nuså. Hehe, ja var börjar jag. DAMP är ett typiskt svenskt begrepp som lanserades av den svenske psykiatrikern Christopher Gillberg. En person som har DAMP har ett neuropsykiatriskt funktionshinder med koncentrationssvårigheter vilket beryder att personen har mycket svårt att börja koncentrera sig och hålla koncentrationen vid liv. Istället är personen väldigt impulsiv och ägnar istället intresset på det som rör sig och det som är nytt i ens omgivning. Personen följer även dessa nya impulser utan eftertanke vilket leder till att personen oftare än andra skadar sig själv, skadar andra och/eller har sönder saker i sin omgivning. Den högre skaderisken har också att göra med att motoriken är sämre utvecklad än jämnåriga.

DAMP i ett internattionellt samband är det samma som diagnoserna ADHD Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i samband med diagnosen DCD (Developmental Coordination Disorder). Det finns alltså ingen internationell översättning. Diagnosen DAMP används därför inte inom Svensk forskning om neuropsykiatriska tillstånd.

Mycket diskussioner har varit och många kritiska röster har hörts om DAMP och andra neuropsykiatriska diagnoser då även ADHD. Vissa kritiker menar att personer med dessa diagnoser bara är en normal avvikelse i människans beteende och inte är något sjukligt alls. De menar att de finns för att samhället ska kunna sätta in dessa människor i speciella fack "för samhällets behov". I stället för att anpassa samhället till alla tänkbara former av mänskligt beteende och varande låter samhället alltför många barn stigmatiseras av en medicinsk diagnos som i sin tur stöter bort barnet från samhällsgemenskapen, anser de kritiska rösterna.

Om du är mer intresserad av kritikernas röster, om nekande forskningsmaterial och förstörda källmaterial så tipsar jag om den här länken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Damp --> kontrovers.

Nu blev det väldigt mycket märker jag. Men jag tyckte det var intressant i alla fall och du är nu liite mer allmänbildad. Grattis =D

Lite blandat kul

Imorgon ska jag skriva om diagnosen DAMP. Inte för att jag har det men för att jag är orolig för att utnyttja ordet i negativ tappning. Så för att gottgöra det så kommer jag att förklara vad det är.

Men nu lägger jag bara in lite blandad kompott. Först en youtube film, ni har väl inte glömt den kazakstanska reportern!?:



Det var länge sen jag såg det, var den kul?


Jag hade en kul konversation med en kär vän:

annika säger:
hihihi, erkänn jag är feet kul ikväll? jag är på bushumört
- Hampus - säger:
annika säger:
han är snygg!
- Hampus - säger:
utropstecknet betyder skit
annika säger:
ööööh, hur menar du då? han är snygg + skit? typ han är en snygg skit?
- Hampus - säger:
jag visste att du skulle skriva så. jag menar att utropstecknet betyder att du höjer upp snygg till snygg + snygg
- Hampus - säger:
typ
- Hampus - säger:
:P
annika säger:
typ? jag menar sähär: blablabla... typ. TYP. hallå? vet du inte vad du menar hampus? hur ska jag då kunna prata med dig? om vi till exempel handlar glass och ja ba: vilken smak vill du ha? och du ba: jag vill ha jordgubb. typ. och då är det klart att ja undrar vad du menar? vill du verkligen ha jordgubb hampus? du ba: ööööh, jag vet inte! typ. ja ba: hallå? vaddå, vet du inte om du inte vet?

annika säger:
och du ba: vet inte? och ja ba: vilken av dem vet du inte? och du ba: vet inte! och då blir jag liksom trött och går hem. så får du äta din lilla jordgubb-typ-glass själv
annika säger:
fattar du?
annika säger:
typ?
- Hampus - säger:
hur mår du annika?
annika säger:
hur jag typ mår? eller vill du ha det lite mer exakt?
annika säger:
i vilket fall så var han pontus bara skapligt snygg
- Hampus - säger:
akta så jah inte lägger in detta samtalet i min blogg
- Hampus - säger:
det kommer jag nog göra
- Hampus - säger:
tsss
annika säger:
hampus du är så söt. du är min bästaste bästa vän i HEELA världen.
- Hampus - säger:
vet du vad annika. ibland skriver folk "du är snygg" till mig och ofta så känner jag för att skriva "synd att jag inte kan säga det samma för dig" och lite så känner jag nu också. MEN. jag skriver inte så till dig. för jag är så snäll
annika säger:
(hahahahahahahahahahahahahahhahahahahahahaaaaaaaaaaaaaaahahahaha)
men vilken tur da att:
1. du inte skriver något sådant
2. jag aldrig sa det
- Hampus - säger:
sa vas?
- Hampus - säger:
vad*
annika säger:
att du är snygg
annika säger:
WOHOOOOO
annika säger:
jag klarade det

Jag lyssnade på P3 pop förut där de spelade en bra låt Ratatat - Falcon Jab

Jädra sömn

Att sova är lite av en vetenskap, nu vaknade jag i alla fall när jag skulle klockan 12 och är väldigt trött. Igår lyckades jag inte med denna bedrift. Efter att ha jobbat natt i tre veckor plus att jag var uppe länge nu i helgen så lyckades jag inte så väl att komma in i rätt dygnsrytm förrän (förhoppningsvis) nu.

Natten till igår: Jag är inte trött och funderar inte på att lägga mig förrän klockan tre. Klockan halv fyra kommer min syster som inte lyckas somna och därefter lägger jag mig för natten. Innan det har jag satt min nya mobiltelefon på alarm klockan tolv. Jag somnar snabbt, min syster somnar snabbare.

Klockan tolv börjar alarmet gå igång. En lugn låt som inte ska väcka mig med ett ryck. Lugnet medför att jag knappt vaknar över huvud taget men lyckas på något vänster stänga av alarmet. Eftersom den är ny så har jag inte lyckas sätta på snoozen i sömnen än.
Tre timmar senare stormar min syster in "Skulle inte du upp klockan tolv!?". Tack syster, du kunde väl för fasen ha kommit in några timmar tidigare. Jag sov elva timmar den natten och jag skulle kunna ha sovit några timmar till. Då ska tilläggas att jag inte har sovit dåligt nätterna innan.

Eftersom jag inte lyckades komma in i rätt rytm så tänkte jag göra det natten till idag. Jag sätter alarmet klockan tolv precis som igår och försöker lägga mig klockan två, dock så var det några som fick mig att vara inne på QX lite längre men halv tre stänger jag ner datorn för att somna. Då märker jag att jag är piggare än vad jag har varit på hela dan. Jag börjar lyssna på musik, det brukar ju få kroppen i ett mer slött tillstånd, det fungerar inte. Jag börjar spela ett spel på mobilen som jag nästan varvar. Tillslut lyckas klockan bli fem, vettefan hur jag lyckades underhålla mig i två och en halv timme med en mobil och en mp3. Just det ja jag gick ner och åt en gång också.

Klockan fem betyder att min stackars kompis som jobbar HELA sommaren (okej, förutom nästa vecka) går upp för dagen. Han är väldigt svår att få upp på morgonen och min smarta idé är att ringa och väcka honom. Han var redan vaken men jag snackade med honom en stund. Jag sitter kvar på balkongen där jag ringde honom. Det är väldigt mysigt att sitta där i solstolen med duntäcke omkring sig. Jag känner mig fortfarande inte ett dugg trött.

Nu kommer jag på att jag kan se ett lostavsnitt (s4e9), det var spännande. Ooh ja. När det är slut märker jag att morsan är nere o skramlar i köket. Jag går då ner en andra gång, äter och soclialiserar mig lite. Igår hade jag tänkt att idag skriva om att jag bara åt två gånger men det kan jag ju inte göra nu :/ Nu börjar jag bli trött så när morsan åker iväg med bussen går jag upp en sista gång och lägger mig. Kvart i sju somnar jag.

För en timme sen ringde klockan, jag har inte gått upp ur sängen än. Har bara en sak på agendan idag, lämna in min nyinköpta jacka som tydligen var av kvinnlig modell. Nu fattar jag varför det var sån konstig storlek (38) :P

Hinder är det du ser när du tar bort ögonen från målet

Jag läste i tidningen idag, sportsidorna, att den där gamle snart söndertrasade Peter Forsberg hoppas komma tillbaka från skadorna. Det kommer dock inte hända innan jul säger han. Jag började då tänka att han verkligen verkligen borde sluta, är det någon vits med att hela tiden bygga upp en förväntan på spel för att sedan bli skadad med en gång.

Sen kom jag på mig själv att jag säger emot mina egna värderingar och normer. Att man ska leva för det man brinner för och att aldrig ge upp. Så som titeln beskriver, så tänker forsberg, han ser inte de problem som kan uppkomma, han ser målet och det är bra.

Så försöker jag också se i min strävan efter att bli bättre. Jag har en bild av hur det kan bli, ett mål, men den är antagligen inte lika stark som Forsbergs när han skiter i alla hinder och alla de som påminner om hinderana. Jag tränade i dag, var ute och sprang i en timme och fyrtio minuter. Det var väldigt gött... under och efteråt, innan var jag väldigt omotiverad och slö även om jag hade sovit i elva timmar i natt. Det känner jag att jag är alltför ofta nu för tiden. Jag tror jag måste samla mig själv och verkligen se framåt på ett starkare mål som jag verkligen kan brinna för, både idrottsligt och karriärmässigt.

Jag vill bli bäst men jag ser hela tiden alla andra som så mycket snabbare, så mycket starkare och så mycket bättre att jag själv blir omotiverad och känner att det är lönlöst. Därför ska jag bilda mig ett nytt mål på vägen som känns närmre och inte lika omöjligt.

Ekonomiångest

Ååh jag beställde precis en ny mobil med halebop abonnemang. Hade inte tänkt göra det förrän om tre månader då uppsägningstiden för mitt föregående abonnemang skulle ta slut. Det känns som att jag kommer ångra mig sjukt mycket plus att jälvarna på tele2 säkert stänger av mit abonnemang imorgon även om jag betalar för tre månader till. På något vis ska Halebop ta över mitt nummer vilket kommer leda till att jag blir utan mobil ett tag. Säkert.

Jag längtar tills nästa löön!!! Tills dess kommer jag gå runt med ångest för snart är mina reservpengar också slut. bajs bajs

Ostimulerad, the word of today

Jag jobbar, sommarjobbar, ferieanställning, på volvo. Nattskift. Jag hade tänkt berätta lite om det.
Första natten på jobbveckan börjar klockan 21,30 på söndag då jobbar man i nio timmar. Världens segaste natt eftersom de andra nätterna bara är sex timmar. Det jag inte alltid tänker på, fast ibland, gör är att de som jobbar dag jobbar nio timmar fem dagar i veckan. Palla det liksom när det är så otroligt tråkigt att jobba på bandet. Det finns nog inget mer ostimulerande.
Som sommarjobbare så står man även på samma balans en hel dag. Jag tackar Gud för att mp3-spelare finns.

När man väl kommer hem efter en natt äter jag, vissa skulle kalla det fukost, och hoppar i säng efter en dusch. De två senaste dagarna har jag inte satt någon klocka på väckning vilket har bidragit till att jag har sovit till klockan halv sex-sex vilket blir drygt nio timmar. Och jag är fortfarande trött(!). Jag känner mig väldigt nere och orkar inte göra någonting. Depression av ostimulans.

Som tur är så är jag inte ensam. En av mina käraste vänner jobbar också natt på volvo. Hon som vanligtvis är den mest glada och positiva människan i ens närhet har fått ett bekymrande ansiktsuttryck och klagar på det mesta. Hon påverkas nog än värre än vad jag gör av miljön där inne.

Att volvo personvagnar går dåligt och behöver varsla känns inte alls negativt för nu slipper jag oroa mig för att få anställning där =D

Kent har släppt en ny bra singel. Singeln är en Punkt Jump Up remix av Vy från ett Luftslott som är bättre än än albumversionen. Det har pågått en tävling där fansen har kunnat göra egna videor och skicka in i en tävling. Detta blev så småningom vinnaren och därmed den officiella videon till låten:

Om du har tråkigt

Jag hade så tråkigt idag och lite ensamt. När jag hörde mamma klaga så jag bestämde mig för att göra något drastiskt, "Jag går ut med sopor till återvinningsstationen" tänkte jag och det gjorde jag.

Första rundan var wellpapp. Massa mellanmjölkspaket och (fullkorns)flingpaket. Allt fick inte plats i påsen så jag fick hålla massa paket i handen som jag självklart tappade hela tiden inte minst när jag började prata med damen tvärs över gatan. Medans hon står o pratar med mig så försöker jag samla ihop alla paket som ligger på marken som en vallhund samlar ihop fårskocken.
Jag har för mig att jag har skrivit om henne innan. Hon är... svår att få förstå sig på. Jag tror hon är smart. Lite annorlunda, trevlig och när man väl börjar prata med henne så är det svårt att komma därifrån även om jag ibland vill det. Idag pratade vi om min framtid, att arkitekt inte bara är svårt att komma in på högskolan utan även om att det är svårt att få jobb i en negativ konjuktur. Sen var det Volvo. O lite annat. Kanske. Jo ja, hon började att fråga varför jag inte var på Bruce Springsteen, så var det.

Jaja. Jag gick o slängde wellpapen. Hittade massa smaskiga hallon innan jag gick tillbaka (hon inte kvar). Oj jävlar jag såg nu precis att jag fick studiestöd för den här månaden också =D det trodde jag inte, yeay! Hämtade två hela kassar tidningar, det ni, det var lite tungt, men inte så långt att gå. När jag väl stod o lassade in de gamla tidningarna och reklambladen så ser jag en figur gå på trottoaren en liten bit bort. Jag tyckte mig känna igen kroppsformen. En gammal klasskompis som för många år sedan flyttade härifrån. Figuren försvinner in bakom ett träd och sedan hör jag, "Heeeej HAmpus!".

Det är hon jag trodde det skulle vara. Det var som sagt länge länge sen jag träffade henne så vi hade en lång pratstund sittandes på asfalten bredvid återvinningscentralen. Jag hade tänkt se filmen klockan nio kom hem femtio minuter för sent.

Vad vill jag då ha sagt med detta? eeh inte så mycket. Att det räcker att bara gå ut med skräp ifall man har tråkigt så finns det folk att umgås me. Typ.

Ett tips. Damsug inte när det är varmt, när du är hungrig och trött samtidigt. Risken för sammanbrott är stor och därmed även risken att få saker förstörda.

Mer radio och mer musik

Nu när jag ändå håller på att kritisera viss radio så måste jag göra det till punkt. Jag klagade på Rix FM och deras Idol-dyrkan. Det finns en annan radiostation som också går att kritisera, NRJ. På två nätter (ca 6 gånger 2 timmar) hörde jag en låt som jag inte hade hört innan plus att det BARA spelar en massa utländsk musik. Varför ska det spelas massa amerikansk skit när det finns så mycket mycket mycket bra svensk musik! blää på dom. Vill de att musiken ska leva vidare i Sverige så måste radiokanalerna spela den så att folk kan hitta den och köpa den. Så smarta är de inte på NRJ.

Men som tur är så finns P3. De spelade till och med MGMT för någon vecka sedan. Visst de är amerikanska men det är inte Rn'B skit utan de lägger sig låångt där ifrån på skalan. Lika mycket annrolunda de är mot Rn'B lika bra är de. Alltså jättebra. Eller nåt. Deras musik (hmm hur va nu förklaringen) elektoniskt (typ) pop med mycket influenser från 60- och 70-talets något. Äh ni får höra själva.
I en artikel i GP igår stod det om just MGMT och deras konstiga fasoner. De försöker göra allting tvärt om och en av deras högsta önskan är att bara spela för hundar. De spelade nyss på Accelerator festivalen i Stockholm men de säger att de gärna kommer till Sverige igen. Det tycker jag de ska.

Egentligen skulle jag ha klagat på människorna på radiostationerna. De över machospelande låtsasskrattande människorna på NRJ och aporna som väldigt väl passar i sitt programmet Rix Morgon ZOOoooooooooo. Men det kanske räcker så här.

Här är mgmt (låten är bra som spelas i bakgrunden, lyssna på hela här):

Lägg ner Idol!

Här ligger jag i soffan klockan fem helt nyvaken. Ätit frukost har jag inte gjort än men borde göra. Varför jag precis har vaknat är för att jag jobbar nattskift på Volvo och lägger mig klockan kvart i åtta på morgonen. Jaja. Det relevanta här har att jag jobbar på bandet, på bandet spelas radio (i natt Rix fm) och på radio spelas FÖR I HELVETE BARA MASSA ARTISTER SOM HAR VARIT MED I IDOL. Låtarna är samma stil allihopa bara olika röster. Den enda idolartist som låter annorlunda är Amanda Jensen men nej, inte en enda gång hördes hennes låtar i natt. Istället var det Måns, Ola, Danny, Marie Picasso, Agnes och EMD som spelades konstant (kändes det som i alla fall).

Tänk va mycket bra musik som kunde ha spelats ifall de inte har fått gå den genväg de har gått. Musik som är personlig och har byggts fram under lång tid. Bra svenska artister som aldrig slår igenom skulle få en störrer chans. För visst finns det musik att spela. Kolla bara på vilken festival som hellst (emmabodafestivalen som jag ska på till exempel). Där hittar du massor av svensk musik som mycket väl borde få plats i radion istället för det monotona och tröttsamma idolartisterna som inte ens har behövt kämpa för att komma dit de har kommit.

Om ni nu vill lyssna på annan musik än det jag har klankat ner på så gör du bäst i att spela P3 nästa gång du lyssnar på radio. Där spelas ingen idolmusik konstant utan mycket annan bra svensk musik som inte spelas någon annan stans. För visst finns det bra musik men de där trögfattade människorna på Rix FM borde gå och lägga sig. För gått.