fredag 26 december 2008

Om den där otroligt söta killen


Jag har skrivit om det innan men jag tänker fan skriva om det igen. Tiden är högstadiet, för alla er som inte vet hur gammal man är då så är man mellan 13 och 16 år.

När började sjuan började nya klasser i skolan och det var framförallt en där som jag tyckte var så otroligt söt. Jag satte mig oftast på ett speciellt håll i matsalen för att kunna hålla uppkik ifall han skulle komma in.

Det fortsatte så i något år eller två. Jag kunde inte slita ögonen ifrån honom men vågade inte ta något steg närmre. Jag ville nog inte det eller så kanske jag helt enkelt inte visste hur man gjorde men jag hade i alla fall inte tänkt att han skulle kunna vara intresserad av mig ändå.

Så kom en dag som säkerligen började som alla andra dagar och som säkerligen började grå och trist precis som vädret. Dagen blev dock väldigt speciell som jag fortfarande kommer ihåg som om det vore igår, eller aaja kanske i förrgår. Han där killen som jag fortfarande tyckte var så otroligt ofantligt söt hade engelska i den del av skolan som min klass brukade hålla till i. Läraren var min klassföreståndare och jag skulle gå in och fråga henne något som i dagsläget är helt obetydligt men påväg ut ur klassrummet möttes våra blickar och han sa: "Hej, Hampus".

Asså jävlar, mina känslor kom till liv likt ett lejon som smugit sig på gasellen och tvärt börjar springa för att attackera den. Tänk dig själv om tjejen eller killen du har varit intresserad av i något eller ett par år plötsligt visar intresse för dig, fy fasen va jag började känna saker som jag aldrig hade gjort tidigare. Det jag är mest fascinerad av är att jag i detta tillstånd av hormoner och känslor i kaos lyckas svara genom att säga "Hej Jonas" (egentligen heter han någonting annat). Självklart kunde jag hans namn, men att jag lyckades få ur mig det här och att han kunde mitt.

Efteråt under säkert ett halvår hälsar på varandra när vi möttes, dock inte mycket mer än ett hej, och varje gång jag såg honom så kändes det som om jag fick en spark i magen.

Nu undrar ni säkert vad som hände sen. Ni kan börja med att sätta på någon sång om vemod med en lite deppig touch. När ni har gjort det kan jag berätta att det roliga tog slut, vi snackade lite smått ett par gånger men inte mer. På en innebandynatt så sprang han upp och satte sig bredvid mig och snackade lite, det var fint. Sen så slutade jag högskolan och han flyttade in till stan.

En gång, något år efteråt, fick vi ögonkontakt, jag satt i en buss och han stod på hållplatsen. Scenen skulle kunna ha varit hämtad ur någon film precis innan eftertexterna börjar rulla. Men usch, ju mer jag tänker på allt ju mer skulle jag vilja snacka med honom igen, göra ett nytt försök. Någon gång i framtiden, hoppas hoppas.

torsdag 25 december 2008

Bra, bra, bra nya jullåtar

Jag är lite trött på de vanliga jullåtarna, då är det bra att bra artister gör nya bra jullåtar.



The Killers - A Great Big Sled



The Hives & Cindy Lauper in a Christmas Duel

onsdag 24 december 2008



Varje år så lyssnar jag på någon särskilld musik vid jul. Det behöver nödvändigtvis inte vara julmusik men när man lyssnar på musiken igen ett halvår senare så har det blivit julmusik i mina öron. För två år sedan var det Jem jag lyssnade på en hel del.


Förra året var det framförallt en speciell låt som gick på repeat:





tisdag 23 december 2008

Blondes have more fun (och är snyggare)


Jag har kommit på att faller väldigt lätt för killar med blonderat hår. Ganska lågt av mig, men jag tror bannemej inte att jag är själv. Till och med sådana som har köpt en billig toning på ica där resultatet blir som det blir. Jag vet inte hur men på något sett blir de blonderade så mycket snyggare helt plötsligt, som om håret blir som ett lager över hela kroppen som lyfter fram det snygga och får mig att tänka bort det fula.

Så när jag har klippt mig och fått lite, lite längre hår igen så ska jag bannemej göra det samma. Jag har ju i och för sig ganska blont hår men lite slingor skulle nog kunna få mig att bli snyggast i stan. Typ, eller nåt. Jag kanske borde göra en ny etikett nu: ytlighet.

söndag 21 december 2008

Vill ha honom!

Jag går och hämtar artiklar till min order i smala passager mellan hyllor. Hyllorna på sidan swischar förbi då plötsligt den snyggaste killen på hela stället går lite längre bort mot mig. Vad gör jag här. Det finns ingenting, verkligen ingenting annat att fästa blicken på förutom honom. Om jag fäster blicken på golvet så uppfattas jag säkert som blyg, i taket som en dreamer och på ordern jag håller i handen som osäker och stressad på grund av hans sexappeal.

Så jag går där, tittar på honom utan att känna att jag gör det minsta fel och tänker "usch vad jag vill ha honom".


Och skinny var han då inte.

fredag 19 december 2008

Veckans Douglas Adams

När hålet åter stängdes trillade mängder av partyhattar och ballonger ut ur det och drev iväg genom universum. Ett litet gäng på drygt sju meterlånga marknadsanalytiker trillade också ut och dog, dels av kvävning, dels av förvåning. Tvåhundratrettioniotusen lättstekta ägg trillade ut och matrealiserades i en stor slaskig hög på den hungerdrabbade Poghril-slätten i Panselsystemet. Hela Poghrilstammen hade dött ut i hungersnöd utom en man som dog i kolesterolfögiftning några veckor senare.

torsdag 18 december 2008

Rymdskeppen hängde i luften, precis på samma vis som tegelstenar inte gör.


Igår var det en dag då jag hade tänkt att skriva några kul citat ur boken Liftarens guide till galaxen, men det sket sig totalt. Istället fick jag reda på att göra klart allt på mitt arbete för att åka till ett annat arbete ytterligare nio timmar utöver de sju jag hade varit på det första jobbet.

Så nu sitter jag här, tillbaka till det första jobbet och tycker inte det det är det minsta tråkigt att stirra in i väggen i flera minuter, det är skönt. Jag sov inte många timmar i natt och kommer inte sova många timmar natten till imorgon.

Så här såg gårdagen ut:
05.54 Stiger upp efter att ha missbrukat snooze-knappen lite för mycket
06.36 Kom i bilen till jobbet, det enda jobbet som jag trodde jag skulle vara på, men ack så fel jag hade.
07.00 På jobbet
ca 09.30 Får ett fint samtal av min chef: om du tror du klarar av det så vill jag att du åker till Borås och jobbar från 15.00 till 24.oo. Av någon outgrundlig anledning så sa jag, jadå det ska inte vara några problem. Att jag bara skulle kunna sova fyra timmar två nätter i rad och inte ha NÅGOT liv överhuvud taget tills jag vaknar upp någon gång runt 13 på lördag glömde jag bort i mina kalkyleringar.
14.00 Hämtar upp ytterligare 3 stycken som ska jobba i Borås. Sen börjar jag jobba som avtalat.
01.30 Kommer i säng
01.30:01 Somnar
05.35 Går helvetesalarmet igång på mobilen.
Sedan följer ungefär samma morgonprocedur som innan dock med viss fördröjning.

Nu sitter jag här och ser fram emot att jobba ytterligare 11 timmar och 22 minuter till innan jag kommer få sova fyra timmar.

tisdag 16 december 2008

Vad betyder ordet paradox?

Jag kan inte förstå varför idol-Kevin ska behöva sjunga en sådan dålig låt. Jag tycker synd om honom då han måste säga att han älskar, för hur kan man älska välrldens tråkigaste låt som för övrigt till helften låter som en annan. Jag tycker ändå det känns bra att vi inte kommer få höra så mycket mer av falska idoler på radion. Skivbolaget kanske tycker detsamma.

Att jag ens skrev något om idol =S, det slog mig dessutom att jag så finalen. Slå mig!

måndag 15 december 2008

Även jag blir äldre, eller nåt

Tre saker jag inte skulle ha gjort för ett år sedan:

1. Åka på längdskidläger långt långt upp i landet till stället som borde kallas "jälvigt kallt".
2. Gå på date efter att ha snackat med killen två gånger på msn.
3. Bada i en sjö två på natten mitt i december.

Vad orsaken är kan vara många. Antingen har blivit mer vuxen, viket kanske nummer 3 motbevisar. Jag kanske har blivit korkad eftersom jag åker på träningsläger till delen av Sverige med ner mot 25 minusgrader. Eller så kanske jag har hittat mig själv =D yeah! Sicken klycha.

tisdag 2 december 2008

Öppet brev till svenska folket


Det finns något som många av er kan förbättra och överhuvud tänka på mer. För det känns verkligen som om ni tittar alldeless för mycket utanför sverige när det gäller musik. Det tycker jag är kasst, kolla runtomkring dig istället. Skit i stackars Brittney och lyssna på Säkert istället Jag försöker härmed ge er en bättre musiksmak.

Vet ni hur mycket bra svensk musik som görs? Hur stor bredd den har och vilken kvalitet den håller? Det finns otroligt mycket musik som kan tilltala alla både dig och din kompis syrras låtsasmammas barndomsvän. Och vad är det som är så bra med de utländska? Är det pengarna som öser in över dem som gör musiken bättre och mer personlig? Jag tror att många av er tycker att utländsk musik borde vara bättre för att det just ligger mer pengar bakom och därför inte alls har brytt sig om att se våra egna svenska artister.

Vet ni inte hur du ska börja hitta bra svensk musik tycker jag att ni kollar de som är nominerade till olika pris: gammis, P3 guld och rockbjörnen är några priser som går till svenska artister som har varit bäst 2008.

måndag 1 december 2008

Bäst just nu



!



The Killers - Spaceman